Flatmästerskapet
~ Historik
Flatmästerskapet
~ Europas i särklass största rasmästerskap ~ Copyright Gunilla Lefwerth |
|
Flatmästerskapet
l
Flatmästerskapet historik
l
Alla våra flatmästare & klassvinnare genom åren |
|
1978 - Klubbens
första mästerskap |
På klubbens
mästerskap har man ända från starten enbart provat och bedömt hundarnas
jaktliga egenskaper och alltså inte som några andra kusinrasklubbar valt
att göra, att även kombinera jakten med exteriör bedömning för att på så
sätt kora en så kallad klubbmästare.
Flatcoated Retrieverklubben valde från början, och har sedan dess hållit
kvar, att separera årets evenemang gällande exteriör och jakt till två
olika tillfällen. Så den som får kalla sig Flatmästare har alltså erhållit
sin titel genom att uppvisa synnerligen goda bruksegenskaper.
Man har hela tiden från provledarnas sida strävat efter att lägga
svårighetsnivån i klasserna i paritet med de officiella proven som SSRK
anordnar. Möjligen kan sägas att svårighetsgraden i öppen klass och
elitklass tenderat att ligga något högre då ju mästerskapet i egentlig
mening inte är någon egenskapsbedömning utan är en ren tävling med
inbördes placeringar. Men vid bedömningen i grundomgångarna har tonvikten
trots allt varit fokuserad på egenskaper som sedan legat till grund för
uttagning till finalerna, där det har hittats på både det ena och andra!
Arrangörerna har också hela tiden strävat efter att få finalerna så
publikvänliga som möjligt.
|
|
Första Flatmästaren |
Första
mästerskapet samlade 33 deltagare och hade från start, förutom unghunds-
öppen –och elitklass, också en tillämpad nybörjarklass. Från 1980, och ett
par år framåt, till 1983 då även SSRK införde en nybörjaklass, så
genomfördes klassen på mästerskapet i form av ett Retrievertest, en då
pågående försöksverksamhet inom klubben.
|

IntNordJCh IntNordUCh O´Flanagan Free As Air
"Fritte"
|
IntNordJCh IntNordUCh O´Flanagan Free As Air blev rasens första att
erövra den åtråvärda titeln Flatmästare!
1979 på Berga samlade 50 anmälningar och mästerskapet 1980 fick en stor
ökning i anmälningar till 132 ekipage. De tre första åren arrangerades
mästerskapet i Stockholmstrakten med jaktprovssekreteraren i
huvudstyrelsen som ansvarig. |
|
 |
Utom tävlan! på
Flatmästerskapet 1978. |
|
 |
Legendar inom
Flatcoatvärlden, Brit-Marie ”Bat” Brulin med sin ”Rultan” (SJCh Int
SUCh NUCh Twinkle Flying Flair) under passivitet på Flatmästerskapet
1979. |
|
 |
"Nisse" 5 månader,
dagens yngsta deltagare som faktiskt var vinnare unghundsklassen
1980. Woodland Wiseman var namnet, ägare Ingemar Borelius här
tillsammans med domaren Christer Nälser. |
|
|
|
|
Kvalificeringsomgångar
ute i landet |
1981
provades för första gången kvalificeringstävlingar, en i norr -
Umeåtrakten, en i mellansverige - Stockholmstrakten och en i södra Sverige
- Halmstadstrakten. De fem bästa i varje klass (utom i den tillämpade
nybörjarklassen, som då inte fick vara med) fick komma till en final i som
arrangerades i Stockholmstrakten.
|
| Flatmästarinnan
1981 SJch NJch Such Borax Seaswallow i full fart med inleverans! |

|
|
| Lasse Johnsson
gratuleras av domaren Stig Olsson under vilda applåder av tvåan
Ronny Olsson, FM 1981. |

|
|
Även året därpå 1982 hade man uttagningar i
norr-, mellan- och södra Sverige för att åter ha en final för de fem
främsta i varje klass i Stockholmstrakten.
Dock, återgick man 1983 till att ha mästerskapet som ett enda prov, och
provet ägde rum på Ågestas marker utanför Stockholm. Detta år provade man
att från lördagens grundomgångar i unghunds- och öppenklass utse de bästa
ekipagen till ett finalpass som ägde rum dagen därpå. Mästerskapet samlade
100 deltagare och för att få fler anmälningar subventionerade också
styrelsen viss reskostnad för långväga deltagare!
Året därpå 1984, även då på Ågesta, valde man att via finaler återigen utse
vinnarna i unghunds - och öppenklassen redan på lördagen. Detta
framförallt på grund av tidsbrist på söndagen då ju elitklassen skulle
avgöras men också mycket för att man tyckte att de yngre hundarna inte
orkade ladda om till en final dagen därpå och därmed inte gjordes
rättvisa.
|
|
Flatmästaren 1983, 1984, 1985 och 1986 SJch Bobby
med husse Michael Melin. |

|
|
|
|
Flatmästerskapet 1985 som faktiskt fortfarande låter tala om sig.. |
|
"Finalen i årets
Flatmästerskap byggde på två förutsättningar. Dels måste den finnas mycket
duktiga hundar, dels funktionärer som var precis lika bra. Flatklubben har
bådadera. Så här gick det till:
Det var på förhand bestämt
att fyra ekipage skulle gå till final. Runt en vik av Kvarnsjön i Ågesta
fanns gömslen, där förare och hundar skulle ta plats för en tänkt andjakt.
Domarna hade hand om varsitt gömsle, och på tre ställen - A, B och C fanns
dessutom en skytt.
Det hela börjar med att
provledaren blåser signal på ett jakthorn. Ett skott faller från skytt B i
riktning mot ett i förväg utlagt fritt sök. Därefter skjuter skytt C tre
markeringar över vattnet. Ytterligare ett skott skjuts av B. Sedan skjuter
A ett skott. Medan allt detta sker sitter hundarna okopplade & väntar i
sina gömslen.
|

|
Först ut är hund A,
som har till uppgift att ta hem en dirigering på ca 80 m. När domare
A bedömt att hunden funnit huvudriktningen ger han tecken till
gömsle B och C där hundarna får gå ut på respektive uppgifter.
Ytterligare en liten stund senare släpper domare D iväg sin hund på
ett släpspår. Detta som tröst för att hunden under en ganska lång
stund har fått sitta och höra alla skott och de andra hundarnas
arbete.
|
|
|
När alla domare givit tecken
att deras hundar är klara med sina uppgifter, blåser provledaren ny signal
och en förflyttning vidtar. A går till B, osv. Jo, förare och hund får åka
båt över viken. När båten kommer halvvägs ut skjuts en markering, M4, som
landar på en liten ö. Hunden får hoppa i vattnet och hämta fågeln, medan
föraren ros i land. Detta avslutar det första kvartsvarvet. När alla
hundar sedan varit på alla ställen och jobbat, har vi en mästare.
Naturen hade försett oss med
en utsiktsklippa, varifrån allt arbete var synligt för den ganska stora
publiken. Naturen försåg oss också med ett mindre lyckat regn i början av
finalpasset, men när detta tagit sitt förnuft till fånga, kunde vi njuta
av de fyra typiska flattar som med sitt koncentrerade och målmedvetna
arbete snabbt befriade en lätt spänd provledare över möjligheten att
genomföra denna spektakulära tillställning. Tack! Olov Olofsson Provledare"
|
 |
Fr v: Domare Ulf
Göransson, Domare Gunilla Lefwerth, Provledare Olov Olofsson, Domare
Maggan Johnsson, Domare Hasse Forsell (FM 1985) |
|
|
|
Nordiskt deltagande |
1986 var
första mästerskapet med internationellt inslag! Ett norskt och två finska
ekipage deltog. Provet detta år arrangerades också för första gången
utanför Stockholmstrakten, nämligen i Östergötland, som ju också var den
först bildade självständiga sektionen, som nu kände sig redo för denna
uppgift! 86 hundar deltog.
|
| Klappjakt &
spänningen stiger! |

|
|
|
1987 - Första utländska
Flatmästaren |
Mästerskapet
året därpå 1987 blev historiskt på flera sätt! Det internationella inslaget
utökades med inbjudna domare från Danmark och Finland. Dessutom korades
för första, men inte sista gången, en icke svenskägd hund till
Flatmästare, nämligen SFJCh Roi, från andra sidan Östersjön! 83 hundar
startade. Året därpå fick dock Finland sitt första rabiesfall på trettio
år och gränserna stängdes även mot det hållet.
1988 ställdes kosan långt norrut i vårt avlånga land och Umeå samlade 51
hundar. Därmed föddes tanken på att ha mästerskapet enligt ett rullande
schema runt om i landet hos sektionerna. Året därpå 1989 var Östergötland åter
värd, lättare åtkomligt för flertalet vilket visade sig i 93 anmälda
ekipage.
Så hade då det ambulerande schemat i sektionerna tagit sin början och
Småland tog 1990 emot 112 hundar.
|
 |
Fem fräscha
veteraner tillika förare (FM 1989) från v:
Marie Strauss
med Hovhills Sensations Girl "Meita", Micke Melin med Bobby, Eva-Liz
Wikström med O'Flanagan Maidas Toblerone "Tofflan", Kerstin Olsson
med Hovhills Kiss-Me-Quick "Emma" och Christer Jansson med Decoys
Hens Dream "Pattsy". |
|
 |
Finalister 1989,
klart till drabbning! hundarna fördes nu i par där den ena fick
klara av en trippelmarkering i högt gräs samtidigt som den andra
dirigerades ut till den "mystiska lådan" för att, livligt påhejad av
publiken, ta sig i och ur- med fågel i mun.
Fr v: Mari-Ann
Lagersand med "Nicole", Elisabeth Sahlin med "Biggles", Kenneth
Kaldén med "Oscar" och Jan-Åke Sjöström med "Smulan". |
|
En som varit med förr -
Kenneth Kaldén, den stadige finalisten - konstarerar att Oscar gör
som han blir tillsagd - man ser Oscar på väg i den "mystiska lådan"
(1989) |
 |
| Gubben ur lådan -
mest överraskad blev nog matte över Biggles bravader - men med det
namnet bör man väl kunna lyfta och landa var som helst!! (1989) |

|
|

|
Elitklassens
finalister 1990 laddar - Från vänster ser vi Birgitta Ilestrand med
Gösta, Ann-Marie Löfgren med Shady, Ingela Hagerlind med Jaffa,
Johnnie Backman med Rambo, Peter Edqvist med Jason och Stig Olsson
med Johnnie. |
|
|
Anmälningssiffrorna
stiger |
Nu började
anmälningssiffrorna rejält stiga i höjden. 1991, när Västra stod värd,
anmäldes 160 hundar! Året därpå 1992 återvände provet till Stockholmstrakten
och gick av stapeln på ”Barnens Ö” ute i Roslagens famn, med ytterligare
ökning av anmälningar till 172 deltagare!!
|
Bildsvep nedan: Stockholmstrakten 1992
Foto: Janne Westrin &
Bengt Richt |
|
|
|
|
|

Maggan Johnsson (längst
till v) och Hans Forsell var ett av domarparen i eliklassen.
|

Glada domare (och
sekreterare), Ulf Göranzon och Marie Strauss.
|
|
|
Skåne, som 1993 fick 141 anmälningar kunde för första gången erbjuda ett
helt igenom icke svenskt domarteam. Här fanns nämligen enbart domargäster
från andra sidan Öresund!
|
Bildsvep nedan: Skåne 1993
Foton: Irene Hansson |
|
|
|
|
|
|

Flatmästerskapsfinalisterna
1993 och de placerade sig som de står Fr v:
Bility's Glader After Ruff Skipper, SB & SLCh Lp Hinnared's Dojja, SUCh
Micabers O'Hanes, Flaxarnas Bang-a-Bomerang, Roghöjdens Tur-Dino
|
Umeå stod åter för värdskapet 1994 med 89 deltagare och till Värmland året
därpå 1995 kom det dittills största antalet anmälningar, 176 stycken!
|
Bildsvep nedan: Umeå 1994
Foton: Åza Wikström,
Lena Hägglund och Birgitta Ilestrand |
|
|
|
|
|
|
Flatmästerskapet som
A-prov |
 |
Så till 1996 års
Flatmästerskap – ett mycket speciellt och unikt mästerskap!
Östergötland bjöd in till mästerskap där finalerna, för första och
hittills enda gången i klubbens historia, hölls som riktig jakt på
fågel!
Detta var Stig
Olsson idé och vision, han var med i planeringen ända till sin
alldeles för tidiga bortgång i juli 1995, så genomförandet fick han
tyvärr inte uppleva själv. Arbetsgruppen fortsatte dock planerna i
hans anda och provet blev också till stor del en manifestation för
att även hedra Stigs minne. |
|
 |
Deltagare &
åskådare på väg på 1996 års Flatmästerskap! |
|
Lördagen hade 150 startande och söndagens samling skedde på Björkviks
säteri, där finaler i samtliga klasser skulle avgöras. Unghund -nybörjar -
och veteranklasserna avgjordes på andjakt. Elitklassen fick först en
semifinal i form av jakt på rapphöns och därefter finalpasset i andvatten.
Flatmästare på detta klubbens hittills enda A-prov blev NordJCh SUCh
FinUCH Searover Shanty. |
 |
|

|
Året därpå 1997 fick Småland i uppgift att axla manteln. Då avgjordes finalerna
i samtliga klasser på söndagen. Anmälningssiffran var 130. Nästa år
1998 startade 140 hundar i Västra sektionen och samma antal deltog 1999 på
Barnens Ö när Östra sektionen åter stod för värdskapet.
Bilden: Det krävs många
ögon och gott samarbete för att se allt som händer! här ses Ramona
Stihl (som sekreterare åt Janne) och "två halva domarpar" Lena
Bratsberg Karlsson och Inger Karlsson under lördagens öppenklass,
Flatmästerskapet 1998. |
|
|
Två finalhundar - en
förare |

Anders Erkisson med
SJCh Keca’s Tjuvskata och SJCh Matsbokurvans RC Monark!
|
Av en lite
speciell anledning måste 2000 års mästerskap uppmärksammas. Två hundar
tillhörande samma husse hade bland flera andra hundar kvalificerat sig
till elitklassens final! Vad göra!? Jo, naturligtvis föra båda samtidigt
och här fick publiken verkligen se prov på två hundar som sida vid sida
bredvid sin förare på ett föredömligt sätt gjorde allt som begärdes och
lite därtill! Det gick så bra att båda placerade sig allra främst!
Flatmästare blev SJCh Keca’s Tjuvskata tätt följd av tvåan,
familjekompisen SJCh Matsbokurvans RC Monark! |
|
Det internationella inslaget ökade markant när Värmland, 2001, bjöd upp
till ”dans bort i vägen”! Bland de 135 deltagarna var tjugofem tävlande
utrikes ifrån. Tretton norska, en dansk, fyra tyskar och sju holländare
deltog!
|
| Öppen &
Elitklassdomarna 2001 Lasse Johnsson, Stig Törnqvist, Willy
Gustafsson och Monica Andersson, och Hans Forsell som dömde
Nybörjare och Veteraner. |
 |
|
| Kuriosa: Söndagens
båda vinnare 2001 är far och son. Veteranklassvinnaren SNJCh SUCh
SVCh Keca's Fetisov är far till Årets flatmästare NordJCh Hinnared's
Nitro. Bengt Andersson och "Bamse" respektive Annika Rölander och
"Nitro" gratulerar varandra. |
 |
|
Trots att Mästerskapet året därpå 2002 arrangerades långt upp i norr av
Umeåsektionen fanns bland de155 anmälningarna 19 stycken från Holland,
Danmark, Finland och Tyskland.
|
 |
Applåder för
Veteranklassen (som hunnit få alltför långa titlar!)
Comics Ragtime Girl, Xellent-Star, O'Flanagan Love At First Sight,
Lopplådans Mustiga Musseron, Meitas Odile The Swan. |
|
 |
Traditionen bjuder
på att det ska bjudas på underligt dirigeringsvilt på veteranrutan i
Umeå; björnar & lejon!
Här Xellent-Star som
inte hade något problem med sitt "storvilt". |
|
|
|
|
Grundomgångar i form
av Working Test |
Nytt
anmälningsrekord blev det 2003 med 229 anmälningar varav 24 från utlandet.
Det stora antalet ställde krav på en ny utformning av mästerskapet för att
det över huvudtaget skulle kunna genomföras. Så för första gången
genomfördes grundomgångarna i form av Working Test, med poängbedömning av
enskilda moment för domare på olika stationer.
|
| Finalisterna i
öppenklassen 2003 drar ut i fält, Annica Rölander med Hinnared's Åh
La La La, Karin Rankloo med Skattkammarens Inca Gold och Tom
Rölander med Hinnared's Nobel och Hinnared's Zynnö. |

|
| |
|
|
|
Rekord på rekord på
rekord |
2004
sprängdes 300-gränsen!
301 anmälningar gjorde att grundomgångarna även denna gång behövde
genomföras som Working Test. Och detta år var andra gången i historien som
en icke svensk hund knep titeln, nämligen DKBrCh DKJCh Reltub Black Velvet
från Danmark! För övrigt den första flatcoat som erövrat championat på
danska A-prov, DK JCh.
Mästerskapet genomfördes i smäktande högsommarvärme, men ingen, varken två
– eller fyrbenta kunde detta år svalka sig med ett bad. Mälaren var full
av giftalger! |

|
| |
|
|
|
Dummies istället för
vilt |
Då
hanteringen av vilt för hundratalet startande på en och samma helg blivit
en övermäktig uppgift så annonserade Gävle/Dala inför mästerskapet 2005
att grundomgångarna, fortfarande i form av Working Test, för första gången
skulle genomföra med dummies och att vilt endast skulle användas i
finalerna.
Bland de 215 startande märktes 8 danskar, 8 norrmän och 3 schweizare. Och
trots svensk övervikt fick man även detta år se sig slagna av ett ekipage
utifrån. Flatmästare blev NJCh SJCh Duckstream Cragganmore från Norge.
Bilder här nedan, duktiga hundar & förare från Flatmästerkskapet 2005.. |
 |
Finalisterna i
unghundsklassen fr v:
1.Feedback's She Walks Like An Angel ~ Jan Schenström
2.Skattkammarens Bella Notte ~ Per Eskilsson
3.Semtegens Aglaia ~ Annika Laestadius
4.Dark Devotion Gentleman George & 6.Annsuger ~ Annika Christiansen
5.Skattkammarens Pasqual ~ Jörn Bäcklund
|
|
 |
Finalisterna i
nybörjaklassen fr v:
1.Miss Mallorys Time Will Tell ~ Anders Reitmaier
2.I-Vassens Snow Man ~ Briit-Marie Hansson
3.Hinnareds' Japp ¨ Veronica Hansson
4.Comic's Crocker Collection ~ Lisa Isenström
5.Comic's Diesel Collection ~ Camilla Lindh (ej med på bild)
|
|
 |
Finalisterna i
öppenklassen fr v:
1.Hawksthorne Caliph ~ Inger Karlsson
2.Hinnared's Handy ~ Pål Bådsvik
3.Hovhills Kaffeböna ~ Ann Strander
4.Muskedunders Dimväv ~ Susanne Forsner
5.Semtegens Quirinus ~ Mikael Wahlgren |
|
Finalisterna i
elitklassen fr v:
1.NJCh SJCh Duckstream Cragganmore ~ Bjarne Holm
2.DKJCh DKBrCH NJCh Reltub Black Velvet ~ Annica Christiansen
3.Searover With Care ~ Gunnar Jansson
4.Hinnared's Zidane ~ Jan Werner
5.Skattkammarens Inca Gold ~ Karin Rankloo |
 |
|
Finalisterna i
veteranklassen fr v:
1.SUCh SJCh Comics Ragtime Girl ~ Bengt Andersson
2.Hinnared's Nobel ~ Tom Rölander
3.SNJCh SBCh SLCh SVCh Black Attraction First Of All ~ Anna-Lena
Wendt
4.Conovers Carry The Day ~ Olle Andersson
5.Flaps Vilja Visa ~ Monica Broman |
 |
|
| Bron ut till ön i
Herrgårdsparkens sjö ~ ett pittoreskt inslag i landskapsbilden och
en utmärkt publikplats för söndagens veteranfinaler. |
 |
|
|
|
Norsk repris |
270 av 318
anmälningar kom till start 2006 i Småland där det regnade - fel, öste ner
i dagarna två! Bilarna måste ha tett sig som swimmingpools vid hemkomsten!
Mästerskapet genomfördes helt och hållet med dummies, alltså även
finalerna, där en apportkastare formligen bombarderade marken framför
finalisterna och historien från föregående år upprepades. NJCh SJCh
Duckstream Cragganmore visade åter sin höga klass!
Tredje året i rad för en icke svenskägd hund överst på prispallen, bryts
denna trend mån tro på 2007 års mästerskap!?
|
|
Framtida mästerskap |
Mästerskapet
hade nu vuxit till gigantiska mått och att behålla det som ett obegränsat
inofficiellt prov känns inte längre rimligt. Därför tillsatte
huvudstyrelsen en utredningsgrupp eftersom möjligheten att genomföra så
stora prov på ett och samma ställe har blivit en övermäktig uppgift.
Vi får nog framöver acceptera vissa regleringar och begränsningar för
anmälan , om Mäster-skapet överhuvudtaget ska kunna genomföras och för att
sektionerna fortsättningsvis skall orka hålla i arrangemangen!
|
Norsk
trippel i svit! |
2007
gjorde han det igen! För tredje gången i rad klev han högst upp på
prispallen, Bjarne Holm med sin fantastiska NJCh SJCh Duckstream
Cragganmore. Är det möjligt att SJCH Bobbys oslagbara (!?)
rekord med fyra vinster i rad från 80-talet är i farozonen nästa
år!?
Västra sektionen som denna gång stod som värd hade ändå, och väldigt
trevligt för oss deltagare, bestämt sig för att behålla obegränsad
anmälan. 315 anmälningar ramlade in, däribland att stort antal från
övriga Norden samt även från Holland och Tyskland. Arrangörerna
löste anstormningen enligt ”Halmstadsmodellen”, en som det visade
sig smidig form, som innebar att varje deltagare fick en egen skytt
med sig runt som guide till varje station och som då i förväg
redogjorde för momentens upplägg och förutsättningar vilket sparade
mycket tid och på så sätt flöt allting på mycket bra. På en av
stationerna i grundomgången hade man i år också ersatt dummies med
vilt.
Inget flatmästerskap utan incident ! För strax innan finalerna i ukl
och nkl skulle gå av stapeln på lördagseftermiddagen öppnade sig
himlen totalt men inte nog med det, ett av sommarens värsta åskväder
stationerade sig ett bra tag precis över provplatsen. All el slogs
ut och datorerna kunde varken lämna ifrån sig resultat eller räkna
ut poäng för att ta fram finalisterna. När ovädret så bedarrade gick
finalerna sent om sider i gång och vid 22-tiden kunde supégästerna
börja inta sina platser!
|
|
30-årsjubileum -
2008 |
Även denna gång mäktades
det med att ha obegränsad anmälning vilket renderade i 332 anmälningar!
Flatklubbens Östra sektion stod för arrangemanget och provet var förlagt
till Svenska Jägarförbundets underbara pärla, Öster Malma, utanför Gnesta!
Ett av det mer spännande inslaget på mästerskapet utspann sig inte i
hundsammanhang utan på den parkeringsplats som var anvisad. Det myckna
regnandet under sommaren gjorde den slagna vallen, vartefter bilarna
kanande in på skrå, mera till en skridskobana att färdas på, där det blev
mycket svårt att hålla tänkt kurs! Då man behövde ha lite fart för att ta
sig framåt var det ytterst nära att hela tiden ramma in i raderna av
parkerade bilar och ropen de skallade: Oj, oj, Ack och Ve, Nej, men… för
tusan och andra starkare, mera osande uttryck! Tror inte det inträffade
något av det allvarligare slaget, möjligen någon liten touch här eller
där, många hjälpande händer fanns för att hela tiden knuffa och skjuta på
vid behov!
Förutom naturligtvis många bländande insatser från hundarnas sida så
skedde det också lite oväntade reaktioner ute på rutorna eftersom
Öster-Malma bokstavligen odlar det vilda! Det som ställde till det var att
det fanns mycket doft av dovhjort och också vildsvin i markerna, det
senare viltslaget fick vi, som sig bör, i grillad variant njuta av på
jubileumssupén!!!
Denna gång fick veteranerna, två och två, prövas på vanlig B-provsform,
med vilt helt igenom. På plats igen att döma dessa oldboys och oldgirls
fanns Hasse Forsell. Liksom många av hundarna han dömde har han själv
åtskilligt med rutin och erfarenhet i bakfickan som i bedömningen
plockades fram och levererades med, som vanligt, en stor portion humor!
Övriga klasser avgjordes som sig bör i Working Test-form med dummies, fast
på en av stationerna behövde hundarna visa att vilt minsann kunde
apporteras.
Och denna gång blev det inte bara svenskt utan också en hemmaseger. Titeln
Flatmästare kneps av sektionens egen LP II SVCh Luttergärdes Tärna
och Annika Månsson.
|
|
Återigen dansk framgång |
|
Skånesektionen
presenterade 2009 fantastiskt trevliga marker där man på ett enkelt sätt
kunde promenera runt till alla rutor som då förstås låg på rimligt avstånd
från varandra. Härliga bokskogar gav också svalka i den smäktande värmen.
Samlingen varje morgon skedde i den magnifika amfiteatern vid Höörs
djurpark, den passade verkligen utmärkt för det ändamålet, vilken akustik!
Och återigen en sektion som gav utrymme för obegränsad anmälan, 342 hade
hörsammat kallelsen och man får förmoda att det med lite strykningar av
olika skäl ändå med råge var över 300 som hämtade ut sin nummerlapp från
sekretariatet.
För att spara tid hade Skånesektionen tagit till ett nytt grepp. Samtliga
startande skulle börja på station 1, sen gå vidare till 2:an och därefter
till 3:an. Hade man på dessa tre stationer mindre än 20 poäng (varje
station har ju max 20 poäng) eller om man hade noll poäng på en av dessa
tre första fick man inte gå vidare till station 4 och 5, då var det
sluttävlat för den här gången. Hade man sen 0 poäng på station 4 fick man
inte gå vidare och starta på 5:e. På lördagen, då ju flest antal starter
skedde, var planen att de som var berättigade att starta på återstående
två stationer skulle få göra det först efter lunchuppehållet. Trots detta
blev tyvärr logistiken lidande, det tog alltför lång tid innan allt kom
igång efter lunch. Med facit i hand så hade man kanske ändå kunnat ge alla
möjlighet att starta på alla fem rutorna om allt hade rullat på, på
direkten. Som vanligt försköts supén ett antal gånger, men ägare till
flatcoats är av hårt och tålmodigt virke och senare på kvällen kunde
härlig mat och underhållning avnjutas.
Flatmästare blev Seamaster’s Eternety, en syster till henne kom, i
finalen för unghundar, på femte plats. Pappan till dessa två, DKBRCh
DKJCh Nord JCh Reltub Black Velvet, tidigare Flatmästare även
han, blev för andra året i rad vinnare i veteranklassen. Bakom alla dessa
duktiga hundar finns förstås en duktig kvinna, Annika Christiansen som
återkommande, gång på gång, röner stora framgångar med sina hundar!
Alla Mästerskap har naturligtvis haft sina speciella särdrag och inslag,
då sektionerna förutom mycket bra arrangemang också satt sin personliga
prägel på detsamma, inte minst vid underhållningen på supén! Allt kan
tyvärr inte beskrivas ingående här, likaså har inte varje Flatmästare
nämnts vid respektive mästerskap. De finns dock redovisade under egen länk
[Flatmästare &
klassvinnare genom åren]
/Gunilla Lefwerth

NordJCh SUCh FinUCH Searover
Shanty |
|
Retrievermästerskapet
och Internationella prov |
Det första
Retrievermästerskapet i Sverige arrangerades 1972. Dömde gjorde den kända
engelska flatcoatuppfödaren Nancy Laughton. Då deltog ingen flatcoat men
därefter har flera individer i rasen placerat sig eller stått överst på
prispallen.
Först ut i raden att vinna var SJCH Hovhills Gradely Lass. Hon blev
mästare både 1980 och 1982. Dessutom erövrade hon CACIT 1981, det vill
säga segrade på det årets internationella prov.
Nästa flatcoat att vinna Retrievermästerskapet, år 1981, var en av
tidernas mest framgångsrika retriever, INT NORDJCH INT NORDUCH
O’Flanagan Free As Air. Han innehar oslagbara tjugoen första pris i
elitklass, elva provvinster och även han blev CACIT-vinnare. Det året kom
SJCH Hovhills Gradely Lass på tredje plats och även på fjärde plats
placerades en flatcoat, nämligen Trudy.
1983 hette Retrievermästaren SJCH Gunhills Cheiron, där SJCH
SUCH Micawber placerade sig trea. CACIT det året togs hem av
Waterproof Disproof.
1995 tog sig två flatcoats till final, SJCH Flaxarans The Name of The
Game och NORDJCH SUCH FINUCH Searover Shanty, där Shanty sen
placerade sig på tredje plats.
Därefter dröjde det ända till 1997 innan en flatcoat återigen klev högst
upp på prispallen, nämligen SJCH FINJCH SLCH Gitthans Honey Buzzard,
där återigen Shanty blev placerad, denna gång på sjätte plats. Efter det
har inga flatcoats placerat sig och mycket få individer har ens deltagit.
Men 2006 visade Coatfloat Fly With Eira åter att en flatcoat med
goda egenskaper i bagaget och målmedveten träning kan hävda sig i
konkurrensen med de bästa retrievers genom att erövra CACIT på ett
internationellt A-prov.
/Gunilla Lefwerth |
|