De registrerade fallen av RD hos Flatcoated Retriever finns att hitta på SKK Avelsdata. (Välj ras, sedan listor). Dessa finns även på Flatdata, där även konstaterade men ej registrerade fall finns upptagna på sidan "njurar" Renal dysplasi (RD)

OBS! DET FINNS INGET GODKÄNT OCH TILLFÖRLITLIGT DNA-TEST FÖR ATT KONTROLLERA OM DIN HUND KAN BÄRA PÅ RD!!

Renal dysplasi är en medfödd njursjukdom som oftast drabbar unga hundar. Men kan drabba hundar i alla åldrar. Sjukdomen kan drabba många olika hundraser, men är betydligt mer förekommande hos vissa raser och uppträder där ofta inom vissa familjer.

Antalet RD-drabbade individer är relativt lågt för Flatcoated retriever. Det registreras ca 4 fall per år, dvs ca 0,5 %. Man räknar med att det finns ett mörkertal men de indikationer som finns är att det inte rör sig om något större antal. 

Den onormala utvecklingen av njuren (själva grundorsaken till sjukdomen RD) sker redan hos fostret i livmodern eller hos den nyfödda valpen. När njurarna är färdigutvecklade ca 1- 2 månader efter födelsen, kan denna utvecklingsrubbning inte uppkomma. De sekundära förändringarna fortsätter dock att fortskrida, varvid njurarnas funktion successivt minskar. Sjukdomen utvecklas i olika takt hos olika individer, men det vanliga är att hunden drabbas av kronisk njursvikt och dör (eller avlivas) mellan 4 månaders och 2 års ålder. Sjukdomen har dock diagnostiserats även hos hundar upp till 10 års ålder. Att hunden då har kunnat leva längre kan exempelvis bero på att den trots allt haft en fungerande njure.
 

Symtom
De kliniska symtom hunden kan visa vid RD skiljer sig inte från symtomen vid andra långt gångna, kroniska njurskador. Det som bör ge misstanke är när följande symtom uppträder hos unga hundar. Exempelvis dricker och kissar hunden ovanligt mycket, kräks och får diarréer, minskar i vikt eller växer dåligt. Blodbrist och dåligt allmäntillstånd är också vanligt. 

Hos veterinären kan tecken på nedsatt njurfunktion upptäckas genom vanligt blodprov beroende på att nedsatt njurfunktion resulterar i en ökning av halten av vissa substanser i blodet. För att säkert kunna ställa diagnosen måste man närmare undersöka njurvävnaden. Detta görs genom en mikroskopisk vävnadsundersökning (histopatologisk undersökning) och för diagnosen RD krävs påvisande av vissa typiska förändringar. 

I njurarna hos en diagnostiserad hund kan man se omogna vävnadsstrukturer som hör hemma i fosterstadiet eller hos den nyfödda valpen, men som inte ses i den normala, färdigutvecklade njuren. Dessutom kan man påvisa felaktigt utvecklad vävnad. Dessa omogna och felaktigt utvecklade strukturer brukar kallas primära förändringar och för att diagnosen RD ska kunna ställas krävs påvisande av en eller flera sådana primära förändringar.
 

Diagnos
För att säkerställa diagnosen är det av största vikt att det görs en histopatologisk undersökning av njurvävnaden. Detta görs antingen på en njurbiopsi tagen ifrån den levande hunden eller på njurvävnad efter döden. Det är här viktigt att påpeka att man i en biopsi endast kan undersöka en mycket liten del av njurvävnaden, varför det finns risk att man inte kan påvisa typiska förändringar i just den lilla undersökta biten, trots att sådana förändringar kan finnas i en annan del av njurvävnaden. Biopsiundersökningen kan alltså ge ett falskt negativt resultat, och resultatet av en sådan undersökning anses därför inte tillförlitligt om typiska förändringar för RD inte påvisas medan diagnosen anses säkerställd om typiska förändringar finns. Biopsiundersökningen kan alltså inte "fria" bara "fälla". 

Vid avlivning av njursjuk hund är det av största vikt att njurprov från hunden sparas och skickas till ett laboratorium för att säkerställa diagnosen.
Vid misstanke om RD ska veterinären skicka remiss eftersom alla raser har registreringsplikt för sjukdomen, se knapp längre upp på sidan.

Avelsrekommendationer

Det kan finnas flera olika orsaker till RD. Arvsgången har inte kunnat fastställas, men slutsatsen är att det sannolikt är en genetisk förändring som ligger bakom när många hundar i en ras drabbas och när det ofta finns släktskap. Avelsrekommendationerna följer SKKs rekommendationer:

• Drabbad individs föräldrar blir ”kända anlagsbärare” och ska ej gå vidare i avel.
• Drabbad individ ska ej gå i avel.
• Drabbad individs eventuella avkomma blir ”kända anlagsbärare” och ska ej gå i vidare avel.

Publicering av drabbade individer

Tidigare har klubben publicerat varje enskilt fall på hemsidan och i Charmören men fortsättningsvis kommer det endast att ske via SKK Avelsdata samt SSRK Rasdata. Söker du data om t ex senaste RD fallen, HD-statistik osv så finns allt detta uppdaterat.

Så här hittar du alla RD-fall hos SKK Avelsdata

• Klicka på länken till SKK:s Avelsdata här nedan. Här måste du registrera dig för att komma in på sidan. Det gör du med signatur och lösenord.
• Nu är du inne på sidan, klicka på Raser i den gröna menyn till vänster och välj vår ras.
• Klicka sedan på Listor (står sist) på menyn till vänster. Där kan du välja mellan vilka år och datum du vill se.
• Välj under typ vad du vill se och tryck Visa.