Flatmästare 1992 Roghöjdens Tur-Dino. Omslagsbild på Charmören 3/1992.
Foto: Lucia Ugo. "Min vän den glade badaren uti San Remo stad"...heter Topazia del Corbezzolo. Omslagsbild på Charmören 2/1995.
Flatcoated retrieverklubben - historik 90-tal
Denna text är tagen från RAS.
Författare: Gunilla Lefwerth.
90-talet och It-åldern infinner sig
IT-åldern inträder och FRK köper in datorer till styrelsen för att underlätta arbetet för sekreterare, skattmästare och avelsrådet. En särskild rasdatagrupp med initierade och kunniga personer bildades också för att kunna bereda vägen för olika datoriserade arbeten och projekt. Via rasdatagruppen hade också avelsrådet datoriserats. Man fick nu via SKK ta del av registreringar, tävlingsresultat och veterinära data och kunde sitta och ta fram uppgifter och information om olika hundar och linjer hemifrån. En ovärderlig hjälp för avelsrådet i det årliga arbetet.
Hälsoenkäten skickades under 1991 ut till uppfödare av kullar födda två år tidigare, alltså år 1989. Detta var femte året som enkäten skickades ut, svarsfrekvensen hade redan från start varit mycket god, ca 70 % varje gång. Allt insamlat material publiceras och presenteras årligen både på klubbmöten och i Charmören, vilket gör att alla medlemmar på ett föredömligt sett kan ta del av den informationen.
Det året hölls också i november en konferens, på prov denna gång, utlokaliserat från Stockholmstrakten. Tyvärr blev deltagandet i Småland inte så stort som man hoppats på, varför man med tanke på kommunikationerna återgick till att lägga sådana evenemang nära huvudstaden.
Jaktlig avkommebeskrivning för retriever
I Charmören 1/91 presenterades så slutligen det nya förslaget angående jaktlig avkommebeskrivning för retriever. Där fanns fullständiga anvisningar och bedömningsgrunder, protokoll för enskild hund, protokoll för hela kullen samt kortfattad testuppläggning. Klubbmötet godkände enhälligt förslaget och därmed kunde marknadsföringen av testet samt planeringen av testledarutbildning ta sin början. Man beslutade också att slopa det gamla retrievertestet såsom merit för valpförmedling och avelsrådgivning. Arbetsmeriten skulle fortsättningsvis vara ett andra pris i någon klass på jaktprov.
Per jobbar vid datorn.
Kursledare Lasse Johnsson och Ingemar Borelius
utbildar testledare (Charmören 3/1992).
Kursledare, med stor erfarenhet och intresse i rasen, var Hans Rosenberg. Tanken var att deltagarna sedan med utökade kunskaper skulle kunna utnyttjas som domare på inofficiella flatshower runt om i landet. En fortbildningskurs hölls år 1995 för dem som tidigare deltagit, kursledare denna gång var Moa Persson och Kenneth Edh.
Varje sektion har alltsedan sin tillblivelse arrangerat årliga inofficiella utställningar, Flatshower.
Samtliga resultat från dessa finns redovisade i klubbens utgivna Rasböcker.
Stor utredning av Y-sömskatarakt
På klubbmötet år 1992 presenterades också den färdiga utredningen angående Y-sömskatarakt. Avelsrådet hade gjort en helt unik sammanställning av inkommet material från samtliga ögonlysningar genom åren och det statistiska materialet hade granskats av ögonveterinärerna Kristina Narfström, Lennart Garmer och Erik Kjellgren. Detta var första gången ögonspecialisterna fick feedback för det arbete som de själva utfört och klubbens initiativ uppskattade.
Mot bakgrund av att ingen synnedsättning hade skett på någon individ p.g.a. Y-sömskatarakt beslutade man att hundar med Y-sömskatarakt oavsett ålder kunde tillåtas i avel och att uppfödare som använde sådana individer därmed fick ta del av avelsrådets och valpförmedlingens tjänster. Kravet på ett högst ett år gammalt ögonlysningsresultat kvarstod dock.
SSRK:s exteriördomarutbildning
Det gamla Raskompendiet behövde förnyas och kompletteras. Ett förslag arbetades fram och efter flera remissvändor till sektionerna för synpunkter låg den klar 1993. Det färdiga kompendiet skickades sedan ut till samtliga då 74 nordiska exteriördomare med behörighet att döma flatcoated retriever. Klubben bifogade ett följebrev där man poängterade väsentliga punkter att ta hänsyn till vid bedömningen av rasen.
Från 1994 fick SSRK:s rasklubbar möjlighet att anordna en officiell utställning, benämnd Club Show. Liksom Flatmästerskapet bestämdes att arrangemanget skulle ambulera runt om i landets sektioner. FRK:s första Club Show gick av stapeln på Trollebo i Småland. Detta år deltog klubben också med representanter och hundmaterial vid en exteriördomarutbildning som hölls som kvällsexamination.
BIR och BIM-vinnarna, Club Show 1994
(Charmören 2/1994).
PNP i rasen
Samma år började PNP-fallen att öka märkbart. Avelsrådet och styrelsen diskuterade olika möjligheter och beslutade att ansöka om central registrering av PNP hos SKK och denna ansökan godkändes året därpå. Klubbmötet beslutade våren -95 om att hund som var förälder eller helsyskon till PNP-drabbad individ ej kunde rekommenderas för avel och att dess avkommor ej fick förmedlas genom valpförmedlingen.
Exteriördomarkonferens
1996 var det dags för :s stora exteriördomarkonferens. FRK hade speciellt för denna konferens tagit fram en bilaga till raskompendiet. Bilagan kom till efter önskemål från domarhåll om förtydligande av en detalj, nämligen flatcoatens adelsmärke, huvudet, som i många fall ansågs vara svårbedömt. Dessutom hade en liten kort video producerats i syfte att framhålla det så viktiga sambandet mellan funktion och exteriör.
Motion om utdelning av utställningscertifikat
Till klubbmötet 1996 hade en medlemsgrupp motionerat om att flatcoaten skulle påföras tilläggsmeriten lägst ett tredje pris i någon klass på officiellt jaktprov för deltagande i segrarklass på utställning. Klubbmötet biföll med acklamation denna, som då gick vidare till SSRK:s fullmäktige där den också klubbades igenom. I november år 1999 var motionen så uppe på SKK:s fullmäktige där den var snubblande nära att bifallas
Raskonferens rörande hälsa
Till den stora raskonferensen som avhölls i början av år 1998 inbjöds flera specialistveterinärer för att föredra ett antal aktuella sjukdomar. Veterinär Lennart Nilsfors informerade om hjärtfel, veterinär Astrid oppe om njursjukdomar samt veterinär Christer Nälser om genetik.
Nordisk avelsrådskonferens
I september år 2000 deltog klubbens avelsråd i en konferens i Norge, där alla fyra länder var representerade. Där diskuterades egenskaper och egenskapsbedömning och vilka krav som skall ställas för att rekommendera hundar i avel samt för- och nackdelar med att begränsa aveln beroende på meriter. Sverige har den högsta registreringssiffran och också det strängaste regelverket. Man enades om att försöka få till en nordisk webbsida, där alla länders regelverk presenterades och även publicering av hanhundslistor.
Org.nr 802402-4617
c/o Skreavägen 50
311 70 Falkenberg
Sverige