Vår avelsbas har haft en nedåtgående trend sedan 2019 och 2023 (januari) ligger värdet på 89 i utnyttjad och 449 i tillgänglig. Rekommendationen är att inte understiga 100 vilket vi nu alltså gör. Här nedan följer en förklaring på vad avelsbas är. Hur vi legat till de senaste åren, vilka verktyg vi kan använda oss av och hur vi kan påverka läget. 

Vad är genetisk variation?

Genetisk variation är nödvändigt för att i längden bevara och hålla en ras eller en population frisk. Det är alltså en beskrivning av hur olika individerna är genetiskt inom en ras eller population, hur mycket av deras gener som är lika eller inte. Genetisk variation kan beskrivas på olika sätt, där flertalet kräver analys av arvsmassan. Ett sätt att beskriva hur stor variation av generna som vid avel förs vidare i en population, som inte kräver den analysen, är att beräkna avelsbasen.

Population betyder en grupp individer av samma art (ras när det gäller t ex hundar) som finns inom ett visst område vid samma tidpunkt, t. ex. kan alla Flatcoated som registrerats i Sverige utgöra en population. 

Vad är avelsbas?

Avelsbas är det antal unika gener som finns, sammansatta i fiktiva avelsdjur, som är i omlopp i en population. Avelsbasen delas vid beräkning upp i nyttjad och tillgänglig avelsbas. Nyttjad avelsbas är samma sak som effektiv population Ne.

Beräkningen görs för, ex. alla Sveriges registrerade Flatcoated Retrievers. 

Tillgänglig avelsbas ger ett mått på antalet genetiskt fiktiva unika/olika Flatcoated retrievers som finns att tillgå i aveln.

Nyttjad/effektiv avelsbas (Ne) beskriver mängden genetisk variation som är i omlopp i den för beräkningsperioden genomförda aveln, det är alltså inte antal hundar som faktiskt går i avel. Utan ett mått på antalet genetiskt olika hundar som gått i avel.

Ett förenklat exempel

I Sverige föds ca 900 Flatcoated retrievers varje år. Det är lätt att förstå att det finns flera tusen tikar och hanar som skulle kunna gå i avel. Om man skulle ta alla deras gener och lägga i en stor hög och sedan rensa bort alla dubbletter, tripletter osv som finns och sedan sätta samman de unika gener som är kvar i fiktiva avelsdjur (unika hanar och unika honor), ja, då får vi den tillgängliga avelsbasen.

Från den tillgängliga avelsbasen är det sedan i sin tur ett antal som används i avel och det utgör då den nyttjade avelsbasen (Ne).

Till exempel: År 2023 i januari var den tillgängliga avelsbasen 449 st genetiskt unika fiktiva hundar (ca 225 unika hanar/225 unika honor). Av dessa unika genetiskt sammansatta hundarna var det 89 st (45 unika hanar/45 unika honor) som utgjorde den effektiva nyttjade avelsbasen, dvs som gick i avel. Man kan jämställa det med att vi skulle stänga in de nyttjade unika hanarna och honorna i en inhägnad och sedan får de para sig slumpvis. Om vi inte tillför hundar/gener utifrån skulle vi få en större och större inavel. I takt med det så skulle den genetiska variationen minska för varje generation, och det är den genetiska variationen som avelsbasen mäter.

När den genetiska variationen minskar, minskar även värdet på avelsbasen, och det beror på att samma individer förekommer gång på gång i aveln, ibland på nära håll men ibland på längre håll bakåt i leden och i större mängder.

Vad betyder den nyttjade avelsbasen?

Den nyttjade avelsbasen (Ne, effektiv population) är, som beskrivits ovan, ett mått på hur mycket genetisk variation som är i omlopp.

Rekommendationen för att en ras ska må bra som helhet och inte tappa genetisk variation är att Ne inte ska understiga 100, den ska helst vara en bra bit högre.

Om en ras t ex skulle komma upp i ett Ne på 500 innebär det att nästan ingen genetisk variation går förlorad och genetiska skador är mycket sällsynta.

När man arbetar i en sådan liten population som en ras är det mycket svårt att komma upp i så höga värden. Realistiskt är därför inte att sträva efter ett Ne på 500 som mål men däremot sträva efter att ha en stabil trend att ligga en bra bit över 100. Vi har varit uppe på siffror över 200 under en period. 

Avelsbasen har, sedan 2018, haft en stadig trend nedåt och just nu ligger värdet på under 100 (oktober – 21)  

Vår avelsbas de senaste 5 åren samt prognos 2021

Hur kan vi med dagens verktyg öka avelsbasen?

• Nyttja fler hundar från den tillgängliga avelsbasen, dvs hundar som inte har någon valpkull, syskon
• Nyttja importer i aveln som inte är släkt med våra avelsdjur, eller så lite släkt som möjligt
• Para med hundar i andra länder som inte har släktskap med våra hundar
• Begränsa antalet avkommor efter enskild individ, dvs inte låta en hund få för många valpar. Även denna hunds avkommor bör användningen följas upp på.
• Markera ut när en hund redan är använd tillräckligt mycket i tillgängliga avelsverktyg (ex. avelsdata)
• Följa upp antalet barnbarn till välanvända individer.
• Avla på hundar med ovanliga stamtavlor som därmed bidrar positivt till en förbättrad avelsbas. Ett sätt att hitta dessa hundar är att beräkna hundens individuella påverkan på avelsbasen
• Dubbelparning

Vad kan vi tillsammans göra?

• Avelsrådet har Lathunden som kan räkna ut en individs påverkan på avelsbasen. Detta är ett fungerande verktyg åtminstone tills vi får tillgång till släktskapsindex som kan ersätta denna beräkning. Vi kan sträva efter att använda avelsdjur med så högt negativt värde för dess individuella påverkan på avelsbasen som möjligt. Detta är ungefär det som gjordes tidigare med ”gröna hanar”.
• Släktskapsindex är ett verktyg som SKK så småningom kommer att införa, men det är ännu oklart när i tiden detta ska ske. Det kommer framöver att hjälpa oss att se hur mycket varje individ är släkt med resten av individerna i rasen. Vi kan arbeta aktivt för att få det så snart möjligt.
• Viktigt är också att även fortsättningsvis räkna på och hålla inavelsgraden i varje kombination så låg som möjligt med hjälp av provparningar i avelsdata